frustrerande dag. frustrerande gårdag.

fan. jag surar lite i dag, för att jag inte kan säga vad jag vill, hur jag vill och till den jag vill.

känns som ett år av tomhet. det är egentligen bara en 12edels år, men alltså.

bakgrunden talar inte om fördelar direkt. det kommer inte vara lättare i mars än i februari.. eller januari för den delen.

jag skiter i det som vart, men om det kommer kan jag inte stå där. jag tänker inte vänta.

ibland vill jag bara skrika. i dag är en dag jag bara vill skrika, bli omhållen och vara förbannad. frustrerad och ledsen.

jag kan fan ta mig inte välja. jag är inte bättre själv.

i månad har gått.. inget nytt har hänt. ibland får jag panik för att jag står stilla och inte kommer någon vart.. varför kommer jag ingen vart?

skolan är skittråkig.. men det är bara 1  år kvar! ett år! ska jag inte lunna stå ut den korta tiden.. ? jag måste helt enkelt göra det. praktiken börjar på måndag. den ser jag inte fram emot. en del åker till afrika, resten till västervik. tomt. tur lillan kommer hem sen. det ser jag framemot.

och nu, en månad. tomt. borta? ja vem vet? alla pratar med den ena och den andre. men aldrig pratar dom med varandra. vad är det om? jag begriper ingenting. ingenting. jag önskar jag visste, jag önskar det gick åt samma håll och jag önskar att jag kunde vara säker.. det kan jag inte kräva, det vet jag. men jag undrar om det är någon ide att vänta? är det värt att vänta och är det något att vänta på?

ibland är jag ivrig, i bland pratar jag sönder saker.. ibland gör jag ingenting och då rinner det ut. försöker jag skapa något som inte finns och som heller aldrig har funnits? vem är du, vem är jag, levande charader.

zombievärlden är framträdande. tomt i huvet, tomt i skålen. min bubbla töjs mer och mer och kontrollen är tappad. lite diskmedel är det nog i den, för den går inte riktigt sönder..

jag går dit alla vill och har gömt viljan i min skor. där trampar jag på den, för jag vet inte vad jag ska göra med den annars.