måndag. egentligen tenta på torsdag. uppgiven slut och på dödsbädden. alla ligger där, vissa har fortfarande lungfunktion, andra har respirator. jag har börjat ge mig av. man flyter ut, orkar inte. högen blir tillsist så stor att man inte vet vart man ska börja. då är det lättare att ge fan i det.

har fått mitt somamrschema i dag. missar min systers student. kanske hinner jag till "efterfesten" och tårtkalaset. men det är en bit att köra för att jag kanske ska hinna. slutar 14.30, då är jag inte i kalmar igen förrän tidigast 5. det ska bytas om och ställas frågor och hans moster. vem vet vad som kommer därnäst. det är en kamp mo tiden om det ska hinnas med, och den kampen har visat sig vara svår att vinna.
schemat är i alla fall slut 16 augusti. det innebär att det missas med 3 dagar, det är på håret. men jag tor det blir senare. alla kan inte vara den 19e. stackars små.

har precis ätit en B&J. ensam. dom första skedarna är gudomligt goda, sedan går det över i självdestruktivitet och resten bara ska ner. varför?

jag längtar torsdag. då är det jättefest i motorp. sen längtar jag till lördag. då kommer pillan hem, ska bli skönt åå se ditt leende. det saknar jag :)

och så jobbar jag. jag trivs på jobbet. även om det inte är något jag vill göra, vara undersköterska på en hjärtavdelning, så är den paus. jag gillar patienterna, jag gillar personalen, kanske är det inte meningen att jag ska bli sjuksköterska. kanske inte nu. det kanske är lika bra att gå om terminen. det blir ju enklare, men hjärnan vill ju inte som kroppen.

kroppen skriker sluta, hjärnan skriker jävla idiot, du kan inte ge upp nu.

kanske är bra med lågkonjuktur i alla fall. för min del. inte för din eller din.

nä, nu ska jag synda och sen ska jag sova. för det har jag ju inte gjort mer än 12 timmar detta dygn.

-sucker!